Kategori: Hälsa

Jag har läst en rapport från en myndigheten vid namnet Vårdanalys som har i uppgift att stärka patientens ställning genom att granska och analysera vården och omsorgen utifrån ett patient-, brukar- och medborgarperspektiv. Att detta inte redan sker av den nya myndigheten Inspektion av Vård och Omsorg (IVO) eller Socialstyrelsen är enligt mitt tycke märkligt.

Men rapporten med namnet Ur led är tiden tar upp ett intressant fenomen att Sverige är landet tillsammans med Norge och Österrike som har flest läkare per invånare (1 per 277) medan allmänspecialisterna är något mindre än genomsnittet i OECD-länderna. Dilemmat är Sverige är också landet med näst minst antal läkarbesök där 25 länder har jämförts. I rapporten kommer det fram läkare i Sverige ägnar sig mer åt administrativa åtgärder. Rapporten lyfter bland annat fram ha bättre IT-stödsystem och fler renodlade administratörer.

Rapporten är baserad på ett underlag, där Vårdanslys har använt olika metoder för att belysa frågan ur olika perspektiv. Vårdanalys har använt sig av
följande metoder:
– Litteratur- och dokumentstudie
– Intervjuer med tolv intressenter
– Intervjuer med elva experter
– Intervjuer med 49 landstingsföreträdare
– Enkätundersökningar med olika yrkesgrupper

Diskussion i rapporten är att andra vårdgivare som sjuksköterskor och sjukgymnaster skulle kunna ta mer av läkarens uppgifter vid patientkontakt. Det har redan provats och görs redan inom en del Landsting med bra resultat. De flesta sjukgymnaster inom den öppna vården arbetar som primärvårdsinstans vilket också naprapater och kiropraktorer gör. Likaså finns det duktiga massageterapeuter som är kvalificerade att göra undersökning patienters muskelstatus.

 

Tråkigt är att förändringsarbete tar tid och olika viljor från varierande vårdgivare med deras förbund och beslutsfattare drar år olika håll.

Om du undrar varför man ska börja träna och då välja att lägga träningen på ett gym så är det är god anledning.

Det kan faktiskt vara kul att se andra träna.

Ett antal inslag på TV och media har tagit med det välkända dilemmat att gymkort inte används nu tider när många ”börjar ett nytt liv”.

I Göterborgsposten anger VD för Nordic Wellness att det bara är 2 procent som inte nyttjar deras gymkort.  Jo, säkert.  Varför kör då företaget dyr TV-reklam för att locka in nya medlemmar då?

Ännu en kedja i förnekelse är SATS som i intervju i Uppsala Nya Tidning där säger en platschef att han inte har några siffror på hur många som inte använder gymkortet men att det i enstaka fall händer. Nu har säkert SATS ett inpasseringssystem som medlemmarna drar deras medlemskort vid inpassering och det är väl klart att man med relativt enkelt kan få fram information medlemmarnas besök på gymmet.

Actic i Linköping ger en mer nyanserad bild som man läsa om i Östgöta Correspondenten där man nämner att cirka 60 medlemmar slutar av cirka 200 inom ett par månader.

Vi som arbetat på golvet på olika gym och likaså en del förnuftiga gymägare har insett problemet med att inte nyttja gymkorten är komplext.

 

 

En intressant artikel från Svenska Läkartidningen

Artikeln berör något som är relevant för alla vårdgivare och inte bara läkare. Artikeln bygger på en dansk observationsstudie och avhandling där man hade följt 14 allmänläkare mellan 34 och 6o år som hade varit yrkesverksamma i 2 till 22 år. Författarna kunde gruppera läkarna i 4 grupper utifrån deras patientbemötande där två grupper hade förmåga till vad som skulle kunna beskrivas som empati (eller egentligen även sympati) på högre eller lägre nivå medan en tredje grupp läkare hade till och med begränsad tålamod och saknade reflektionsförmåga. Den sista gruppen läkare var mer strikt biomedicinsk i att bedöma och värdera patienten men var samtidigt neutral i det som berörde psykologiska omständigheter.

Författaren till studien kunde inte se något samband mellan kön, ålder eller utbildningsnivå. Det som lyfts fram är att läkarnas olika patientbemötande även kan påverka diagnostiken.

Några kommentarer från läkare till den publicerade artikeln i Läkartidningen undrar varför läkare i den tredje gruppen överhuvudtaget blivit läkare och varför de har selekterats bort. Jag kan tycka frågan kanske skulle vara dessa läkare skulle valt en annan specialistinriktning med mindre eller obefintlig patientkontakt som t.ex. patolog eller radiolog.

 

Under mellandagarna hade TV4 en morgonintervju med Ulrika Björkén http://www.tv4.se/nyhetsmorgon/klipp/ulrikas-23-timmars-assistans-blir-noll-efter-ny%C3%A5r-2516459

Ulrika Björkén är inte någon person som jag har träffat och jag skulle naturligtvis aldrig skriva om patienter som jag träffat som sjukgymnast.

Jag arbetade under några år som underkonsult med att bedöma fysisk arbetsförmåga hos personer som eventuellt skulle ut på arbetsprövning. Det fanns personer som jag träffade som hade handläggare på Försäkringskassan som de var nöjda men det fanns också de personer som var mindre nöjda med Försäkringskassan. Försäkringskassan har kritiserats för att strunta i den drabbades egna läkares utlåtande. Enligt Ulrika hade de till och med sagt att man inte kunde veta om vad läkarna hade sagt att stämde. Jag personligen förväntar mig att myndigheter är kritiska men till rimliga gränser. Att använda externa företag för att hjälpa till och göra bedömningar av patient är en väg att minska kritiken till Försäkringskassan men i slutändan är det Försäkringskassan som avgör hur de ska bedöma olika bedömningar som externa konsulter gör och likaså är det Försäkringskassan som bestämmer vilken typ av utvärdering som ska göras. Men vilken kompetens har den enskilda handläggaren på Försäkringskassan i medicinska sakfrågan? Det varierar nog där en del kunniga och professionella men det finns säkert också en del mindre lämpliga handläggare som har någon personlig prestige i ärenden med försäkringstagaren.

I Ulrikas falls är det sorgligt att Försäkringskassan drastiskt gör en ändring med assistans på 23 timmar per dygn och lämnar över ärendet till en kommunens hemtjänst på cirka 20 timmar i veckan. Kunde man inte ha börjat med testa olika steg däremellan? Sedan borde offentlig verksamhet och myndigheter i Sverige har bättre samordning för individens bästa.

Jag har sett att någon författare på någon blogg börjat ifrågasätta Ulrika. Men att spekulera om vilken nivå en funktionsnedsättning är hos en individ/patient genom att läsa på Internet eller se en tv-intervju är just bara spekulation.  Blir lite av samma fel som när Försäkringskassans läkare ifrågasätter patientens status utan att ens träffa patienten. Tyvärr finns det patienter som även efter olika åtgärder från sjukvården som inte blir bättre och även olyckligtvis blir sämre.

För en patient är det oftast svårt beskriva symtom och vilken exakt vård som har skett med en korrekt medicinsk terminologi vilket kan ge feltolkningar.

RUT och ROT har funnits ett tag men nu vill Kroppsterapeuternas Yrkesförbund införa BOT-avdrag där man skulle på motsvarande sätt få skattesubventionerad behandling hos olika kroppsterapeuter.

Men borde inte jag som både utbildar medicinska massageterapeuter och arbetar med kroppsbehandling som sjukgymnast (dock utan avtal med Landstinget) vara positiv till detta?

Här kommer mina argument mot BOT-avdraget:

– Ekonomiska resurser till den etablerade sjukvården är inte oändliga och här finns redan behov av ekonomisk prioritering. Naturligtvis hade det behövt en effektivisering inom den offentligt finansierade vården. Vore det inte bättre med att satsa mer på sjukvården så att de bli bättre på undersöka, förebygga och behandla sjukdomar/skador kontra att gör det billigare för allmänheten att få billigare alternativmedicinsk behandling.

– Oklarheter om vad som skulle innefatta i ett botavdrag då vissa framhäver friskvårdande åtgärder medan andra lite skämtsamt diskuterar att renovera kroppen. I det förstnämnda fallet är tanken god och den etablerade sjukvården hinner inte med förebyggande vård alltid men handlar det om sjukvård så finns den del redan.

– Vilka terapiformer skulle godkännas för botavdrag? Det finns ju en uppsjö av mer eller mindre seriösa terapiformer. Ska terapeututbildning på några dagar kunna räcka och ska terapiformer där evidensen för behandlingseffekt är mycket omtvistad också ingå? Så visst hade det bara gällt bara olika former av massage och personlig träning är tanken god. Men ska healing, homeopati och kristallterapi också ingå?

– Det finns redan möjlighet för företag (ej enskilda firmor) att göra avdrag för friskvård för deras anställda där Skatteverket är lite väl öppen till vilka former av aktiviteter som ska ingå i avdraget.

– Ett eventuellt botavdrag skulle fortfarande inte leda till att människor med sämst ekonomi får möjlighet nyttja vilket blir lite i vad som har hänt med ROT och RUT.

– Tyvärr har införande av ROT och RUT också gjort att många företag anser att en timkostnad för ett arbete på 800 kronor eller mer är normal taxa (skulle motsvara en månadslön på över 100 000 kr) där jag tror många företag har smyghöjt arbetskostnaden då de vet att avdraget gör att köparen bara betalar halva beloppet.  Det är tyvärr inget som hindrar att samma sak sker med BOT.

– Hälsoekonomiska kalkyler som lyfter fram hur mycket man skulle tjäna på förebyggande åtgärder är tyvärr inte så lätta att tolka eller förhålla sig till även om det finns enskilda fall där det har fungerat. De som förespråkare BOT-avdrag måste i sådana fall se till att oberoende utredningar görs för att undvika partiskhet.

Mitt förslag är att rehabilitering och förebyggande åtgärder av besvär i rörelseapparaten inte ska vara offentligt finansierad eller subventionerad oberoende vem som utför den. Det skulle bara vara patienter med specifika diagnoser och som det finns evidens för att längre rehabilitering är effektiv som skulle vara offentlig finansierad. Eventuellt skulle rehabiliteringen vara inkomstgrundad. Mitt förslag skulle spara pengar och fler skulle arbeta med samma möjligheter att arbeta med patienter med olika besvär från rörelseapparaten.

 

Efter en diskussion med en kroppsbyggare om hur man skulle kunna träna rectus femoris (raka lårmuskeln)  på ett maximalt sätt funderade jag på följande mindre vanliga variant.

 

Skulle detta fungera? Optimalt vore självklart att ha en maskin som ger den tränande möjlighet att göra både extension i knäleden och flexion i höftleden för en maximal kontraktion av rectus femoris. Min tank är att med en fotmanschett kopplat till en dragmaskins nedersta trissa (vilket inte är riktigt fallet i ovanstående bilder), där den gröna cylindern symboliserar remmen/linan från dragmaskinen, tar man ut rörelsen i två leder. Lite mer flexion i höftleden vore kanske möjligt än vad min bild visar i slutläget. Kan tänkas att det bli svårt att ha en hög belastning i övningen men det kanske rådas bot på genom träna någon annan övning först för lårmuskeln och snabbt gå över till denna sidliggande variant.

 

Fick idag Gula sidorna, Telefonkatalogen. Oj, vad liten den har blivit liten. Tittade igenom kategorin massörer i Malmö bland annat och ser att ingen idag har några stora färgglada annonser. Det finns ändå stor efterfrågan på massage i Malmö. Däremot verkar kiropraktorer satsa mer med större annonser.

Själv annonserade jag både i Gula Sidorna och Eniro online (webbplatsen) för några år sedan till ganska hutlösa priser. Även om det genererade en del nya patienter är det tveksamt om jag som fysioterapeut tjänade på det. Det må vara hänt om man är frisör och får man in en ny nöjd kund som leder till frekventa återbesök men målet för min del är få patienten frisk och besvärsfri så att han eller hon inte behöver komma tillbaka då är tvivelaktigt om det är lönsamt. Idag kommer de flesta av mina ”nya” patienter via rekommendationer av anhöriga, vänner och andra vårdgivare. Sedan hittar också ganska många patienter mig via internetsökning.

Går nog inte så bra för Eniro då detta var stor inkomstkälla för dem och nu blir man kontaktad av dem 2-3 gånger per år om annonsering i synnerhet på deras webbplats.

Idag på nyhetsmorgon TV4 var som oftast läkaren Mikael Sandström på plats.

Han är rolig och saklig. Idag diskuterades bland annat akne och att tvätta sig med mild tvål men ganska snabbt kom en del meddelande in till nyhetsmorgon från bland annat en hudterapeut som ifrågasatt tvål vid behandling av acne. Det finns olyckligtvis de som tror att bara för hudterapeuter i deras utbildning har humanbiologi och dermatologi (läran om huden och hudsjukdomar) så skulle de vara minst lika kvalificerade som läkare. I think not!

Läkaren Mikael Sandström ger vad som kan uppfattas som en arrogant kommentar och det är i stil med att man ska inte bara ha läst en bok vilket antagligen syftar på hudterapeuter överlag har läst betydligt mindre i ovanstående ämnen än vad en läkare ha gjort. Bara att instämma.