Ibland läser jag om hur personer som arbetar med hälsa och friskvård har åsikter om hur den offentligt finansierade sjukvården misslyckas. Här nedan är ett par påståenden som jag har läst på nätet av hälsocoacher, hälsovägledare, friskvårdskonsulenter med mera.
Många sjukdomar skulle kunna förebyggas eller botas med rätt åtgärder kring livsstilsil
Det stämmer att livsstil har en stor betydelse för många sjukdomar. Rökning, fysisk inaktivitet, alkohol, sömnbrist och ohälsosam kost bidrar till en stor andel av sjukdomsbördan. Men påståendet överdriver kraftigt vad livsstilsförändringar kan åstadkomma.
- Många sjukdomar har starka genetiska komponenter.
- Många cancerformer uppstår trots goda levnadsvanor.
- Autoimmuna sjukdomar, medfödda sjukdomar, demenssjukdomar, många psykiska sjukdomar och en stor del av cancersjukdomarna kan inte ”botas” med livsstil.
- Även vid livsstilsrelaterade sjukdomar är livsstilsförändringar ofta inte tillräckliga när sjukdomen väl utvecklats.
Exempelvis kan typ 2-diabetes ibland gå i remission genom betydande viktnedgång men det gäller inte alla patienter och är inte samma sak som att sjukdomen är permanent botad.
Sjukvården fokuserar endast på dämpning av symtom hos patienter”
Detta är en typisk falsk motsättning. Modern sjukvård arbetar både med behandling och prevention. För en del tillstånd finns ingen botande behandling och symtomatisk behandling är det enda. I Svensk sjukvård sker preventiva insatser så som:
- Vaccinationsprogram.
- Screening för bröstcancer, livmoderhalscancer och tarmcancer.
- Råd om tobaksavvänjning.
- Blodtryckskontroller.
- Diabetesprevention.
- Fysisk aktivitet på recept (FaR).
- Kostrådgivning.
- Barnhälsovård och mödravård.
Dilemmat är inte att prevention saknas. Problemet är att prevention kan var svår att genomföra i stor skala eftersom mänskligt beteende är svårt att förändra. Sedan finns det problem i att vissa preventiva åtgärder som skulle ha kunnat ske tidigt inte sker. Det är också därför det idag i Sverige finns privata aktörer som säljer exempelvis blodprovskontroller och det finns även företagshälsovård som arbetar förebyggande.
Vårdcentralers distriktsjuksköterskor arbetar oftast i rådgivande funktion kring livsstilsförändringar. Vi vårdgivare som arbetar med patienter med kroniska eller långvariga tillstånd kommer för en del av dem även in om livsstilsförändringar. Inte sagt det finns mer att göra och det hade kunnat göras annorlunda. Men kategoriskt att anse att den etablerade sjukvården inte arbetar förebyggande är ett feltänk.
Läkemedel i västvärlden används i stället för att lösa grundproblemet
I många fall behandlar läkemedel faktiskt grundproblemet. Det kan vara exempelvis:
- Antibiotika behandlar infektioner.
- Insulin behandlar insulinbrist vid typ 1-diabetes.
- Blodtrycksmedicin minskar risken för stroke och hjärtinfarkt.
- Astmamediciner minskar inflammation i luftvägarna.
Läkemedelsindustrin tjänar på att människor förblir sjuka
Detta är ett vanligt argument men bygger ofta på en förenklad bild. Om läkemedelsbolagen enbart ville maximera långsiktig försäljning skulle det vara märkligt att de utvecklat:
- Vacciner som förhindrar sjukdom.
- Botande behandlingar mot hepatit C.
- Antibiotika som eliminerar infektioner.
- Kirurgiska innovationer som minskar behovet av läkemedel.
Det finns absolut ekonomiska intressekonflikter inom läkemedelsindustrin men det innebär inte att hela sjukvårdssystemet är organiserat för att hålla människor sjuka. I beaktning bör man ha att även om det är privata vinstdrivande läkemedelsföretag så arbetar diverse olika legitimerade läkare, sjuksköterskor och farmaceuter på dessa bolag. Att alla dessa vårdgivare skulle vara med in någon konspiration i att inte vilja patientens bästa och i stället se till att patient förbli sjuka men beroende av läkemedel är orimligt.
Sedan bör man komma ihåg att de personer och företag som arbetar med screening, förebyggande insatser och rådgivning kring hälsa även med all rätt tjänar pengar på vad de gör.
Tallriksmodellen är designad av en industri som tjänar på att vi äter fel
Detta påstående saknar stark evidens. Den svenska tallriksmodellen utvecklades som ett pedagogiskt verktyg för att hjälpa människor att få en rimlig balans mellan energi, protein och grönsaker.
Man kan kritisera delar av kostråd eller diskutera optimal kostsammansättning men att modellen skulle vara skapad för att försämra folkhälsan är en konspirationsteori snarare än ett vetenskapligt belagt faktum.
Antidepressiva läkemedel används som första åtgärd
Det stämmer inte generellt idag. Svenska och internationella riktlinjer vid lindrig till måttlig depression rekommenderar ofta:
- Psykologisk behandling.
- Livsstilsåtgärder.
- Fysisk aktivitet.
- Sociala insatser.
Antidepressiva används främst när symtomen är mer uttalade, långvariga eller återkommande.
Samtidigt visar forskning att antidepressiva för många patienter ger en verklig och kliniskt relevant effekt.
Jag har jobbat i XX- antal år med rådgivning inom hälsa och sett människor bli friska med mina åtgärder.
Personliga erfarenheter är inte samma sak som vetenskaplig evidens. Det är förstås värdefull erfarenhet, men inom vetenskap räcker inte anekdoter som bevis. Man måste också fråga:
- Hur många blev bättre?
- Hur många blev inte bättre?
- Fick de annan behandling samtidigt?
- Skulle de blivit bättre ändå?
- Hur jämförs resultaten med kontrollgrupper?
Det är därför man använder kliniska studier i stället för enbart personliga erfarenheter.
Det finns dock en viktig kärna av sanning i påståenden om prevention är ofta underprioriterad. Likaså att fysisk aktivitet, kost, sömn och rökstopp har enorm betydelse för hälsan. Samhället skulle sannolikt också vinna mycket på större satsningar på folkhälsa.
Sammanfattningsvis
”Livsstil är viktigt” → ”därför är sjukvården fel ute” → ”läkemedel är mest symptomdämpning” → ”politiker och industrin håller människor sjuka.”
Detta följer inte av forskningen. Den evidensbaserade positionen är snarare:
Livsstilsförändringar är viktiga och behöver prioriteras mer men de ersätter inte modern medicin och sjukvård. De flesta framgångsrika vårdsystem behöver både prevention och effektiv behandling. Det är inte ett antingen–eller. Det är ett både–och.
Naturligtvis är det också positivt med de aktörer som finns och arbetar förebyggande insatser och förbättrar hälsan hos människor. Detta avlastar också den offentligt finansierade vården.
David Aston
Leg. Sjukgymnast
Medicine Masterexamen
Examen i ortopedisk manuell terapi