Primärvården som bland annat består av regionens egna vårdcentraler och privata vårdcentraler med regionsavtal har till uppgift att oftast agera som första instans där patient ska söka sig till för bedömningar och åtgärder. Andra delar inom primärvården i Sverige är:
- Barnavårdcentraler (BVC)
- Mödravårdcentraler (MVC)
- Privatpraktiserande psykologer och psykoterapeuter
- Privatpraktiserande fysioterapeuter/sjukgymnaster
- Privatpraktiserande läkare
- Hemsjukvården kan också räknas dit för de patienter som inte klarar av att ta sig till närmaste vårdcentral
Vård och omsorgsanalys rapport Vården ur primärvårdsläkarnas perspektiv har undersökt hur läkare inom primärvården uppfattar hur vården fungerar i Sverige och jämfört resultaten med nio andra OECD-länder. Studien är en del av den årliga International Health Policy Survey (IHP). Sammantaget visar resultaten en varierad bild av den svenska primärvården i ett internationellt perspektiv.
Arbetsmiljö
Arbetsmiljön inom svensk primärvård har inte förbättrats sedan 2019 och ligger under genomsnittet jämfört med övriga länder i undersökningen. Två av tre läkare uppger att de har upplevt psykisk ohälsa kopplad till arbetet, och lika många beskriver arbetet som mycket stressande. Dessutom visar en tredjedel av läkarna tecken på utmattning.
Digitalisering
Sverige har i jämförelse med andra länder en välutvecklad digital infrastruktur inom primärvården. Patienter har goda möjligheter att använda digitala tjänster, exempelvis för att kontakta vården och ta del av sina provsvar. Även informationsutbytet mellan olika vårdgivare fungerar relativt väl digitalt, till exempel när det gäller att dela journaluppgifter.
Samordning
Trots den goda tillgången till digitala lösningar finns det brister i hur information samordnas mellan olika delar av hälso- och sjukvården. Samarbetet mellan primärvården, specialistvården och sjukhusen har dessutom försämrats sedan 2019.
Patientuppföljning
Svenska vårdcentraler är, i ett internationellt perspektiv, relativt bra på att följa upp behandlingsresultat, läkemedelsanvändning och patientrapporterade resultat. Uppföljningsarbetet har dessutom förbättrats sedan 2019.
Sammanfattningsvis visar resultaten av studien att den svenska primärvården har både tydliga styrkor och svagheter. Även om utveckling har skett inom flera områden, kvarstår brister inom centrala delar, särskilt när det gäller arbetsmiljö och samordning. Detta tyder på att primärvården ännu inte har stärkts tillräckligt för att fullt ut kunna fungera som vårdens centrala nav i framtiden. Personligen tror jag även det finns fler vårdcentraler åtminstone i större städer behöver övriga delar i primärvården med privatpraktiserande läkare, fysioterapeuter/sjukgymnaster och psykologer samt psykoterapeuter utökas som en avlastning för vårdcentralerna. Samtidigt borde samarbetet mellan olika vårdgivare bli bättre.
Malmö den 17 mars 2026
David Aston
Leg. Sjukgymnast