David Aston - Legitimerad sjukgymnast

Innehållsförteckning

Patellofemoral smärta

Patellofemoral smärta eller rättare sagt patellofemoralt smärtsyndrom (PFSS) är för det mesta en överbelastningsskada. Kärt barn har många namne tillståndet kallas även femurpatellärt smärtsyndrom  och tidigare kallade man detta syndrom även för chondromalacia patella. Femur är det latinska namnet på lårbenet och patella är det latinska namnet på knäskålen. Chondromalacia patella innebär däremot att det finns en påverkan på brosket under knäskålen med en uppmjukning men detta fenomen behöver inte alltid finnas i PFSS.

Generellt sätt är det fler kvinnor/tjejer än män/killar som drabbas av detta tillstånd. Symtomen vid PFSS är värk kring knäets framsida. Smärtorna uppstår vid i rad olika situationer. Det kan vara symtom som sker när:

– knäet är böjt/flekterad som vid sittande

– huksittande som ger svårigheter att resa sig upp igen

– smärtor när främre lårmuskel arbetar under uttöjning/uppbromsning som till exempel vid att gå ner i trappor.

Femurpatellärtsmärtsyndrom

PFSS, patellofemoralt smärtyndrom.

Oftast ger inte bilddiagnostik så som röntgen, datortomografi eller magnetkamera några fynd vid PFSS och diagnostiken blir vad som kallas kliniskt via undersökning och anamnes (patientens symtombeskrivning). Titthålsingrepp, artroskopi, kan vid en del fall se de eventuella

I detta syndrom är det viktigt med att analysera vilka faktorer som kan vara orsaken till att knäsmärtorna uppstår. Bedömning av muskelobalans i stort och mer specifikt även undersökning av förkortade och svaga muskler. Men även en bedömning av muskeluthållighet och koordination samt rörligheten i leder. Hållningen är också en aktuell del att analyser. Det är dock inte bara knäleden utan även höft- och fotleden som bör undersökas. Den främre lårmuskelgruppen, quadriceps femoris, och dennes olika delar har stor betydelse för PFSS. Bål-kontroll med styrkan kring magmuskler och ryggmuskler är något som också anses vara av betydelse för uppkomsten av PFSS.

PFSS är komplext problem men för det mesta blir de flesta drabbade bättre. Det kan däremot kräva längre tids individuellt anpassad rehabiliteringsträning. Här kan jag som sjukgymnast hjälpa dig som lider av detta patellofemoralt smärtsyndrom med både den traditionella rehabiliteringsträning men även hur och vad du tänka på i din vardag och eventuell övrig träning som du bedriver. Träningen kan vid behov också kompletteras med manuell behandling där olika muskeltöjningsmetoder och avspänningstekniker kan användas som ett komplement till träningen och syftet är smärtlindring men också att normalisera muskelobalanser.

Referenser

1. Rixe JA, Glick JE, Brady J, Olympia RP. A review of the management of patellofemoral pain syndrome. Phys Sportsmed. 2013 Sep;41(3):19-28.

2. Cook C, Mabry L, Reiman MP, Hegedus EJ. Best tests/clinical findings for screening and diagnosis of patellofemoral pain syndrome: a systematic review. Physiotherapy. 2012 Jun;98(2):93-100.

Malmö den 28 augusti 2014

David Aston
Leg. sjukgymnast