David Aston - Legitimerad sjukgymnast

Innehållsförteckning

Massör i Malmö

Här kan du läsa mer om min väg från massör till legitimerad sjukgymnast (från 2104 fysioterapeut) och om hur mitt yrkesliv har format mig till den vårdgivare jag är idag.

År 1990 började jag av en tillfällighet att arbeta som instruktör på ett nyöppnat Nautilusgym. Jag skriver ”tillfällighet” eftersom jag inte alls haft en tanke på att arbeta som instruktör, men jag styrketränade väldigt mycket och ofta på ett gym och så plötsligt blev jag erbjuden ett jobb som instruktör. Detta kan väl sägas vara början av flera års arbete inom hälsovård. Jobbet gav mig många lärorika tillfällen inom friskvården på 1990-talet och en hel del erfarenheter fick jag med mig i bagaget. Några incidenter är intressanta ur ett arbetsmiljöperspektiv (att till exempel få en kaffekopp vinande efter sig för att man missat att damma ur ett skåp) medan andra handlar om mer positiva erfarenheter tillsammans med medlemmar och kollegor. Ganska många episoder – från arbeten på flera olika friskvårdsanläggningar i Skåne – är så absurda att när jag berättar om dem till vänner och anhöriga så tror de att jag överdriver berättelserna. Men en spännande tid var det!

Efter att ha arbetat som instruktör på deltid under mer än ett år och på heltid sommaren 1991, läste jag några fristående kurser i Lund inom bland annat historia. Sommaren 1992 återvände jag till gymbranschen och hjälpte den legendariske fotbollsmålvakten Janne Möller att öppna Nautilus Knutpunkten i Helsingborg och efter ett år utomlands arbetade jag åter hos Janne Möller samtidigt som jag arbetade som tryckeriarbetare på Sydsvenskan. Jag fick på sommaren därpå, 1993, syn på en annons om en utbildning till diplomerad massör på min tidigare arbetsplats Nautilus Sport & Friskvård. Intresset väcktes att gå utbildningen även om jag måste erkänna att jag aldrig ens hade provat massage. Jag ville gärna ha ett betyg som visade att jag kunde anatomi. Det blev flera dagar – och nätter – den hösten som jag var igång 24 timmar om dygnet med dubbelarbete och studier till massör (pust, slitsamt men samtidigt otroligt kul). Utbildningen till massör gav mig blodad tand och jag fick upp intresset för manuell terapi och den mer medicinska delen av hälsovård. Jag fortsatte dock att arbeta inom friskvården de följande åren. De få timmarna som jag arbetade som massör, vid sidan om gymtränarjobbet, var primärt inriktade på behandling där jag kombinerade massage med muskeltöjning och mer terapeutiskt inriktad omhändertagande.

Under 1994 och 1996 arbetade jag på en av Malmös på den tiden bästa träningsanläggningen, Club Nautilus. Club Nautilus bytte under 2000-talet namn till Goodlife Wellness & Spa vilket var det officiella namnet fram tills gymmet gick i konkurs 2009 efter att ha varit ekonomiskt misskött en längre tid. Club Nautilus var ett av Sveriges första gym, under namnet Gracil Wiking, som startades på 1960-talet. Tiden på Club Nautilus blev en lärorik period och jag fick vänner för livet. Jag arbetade som medlemstränare (personlig tränare fanns inte på den tiden i Sverige) men hann även med att arbeta lite som massör.

Ägaren till Goodlife var en driftig människa som alltid strävade efter att utveckla gymmet och även alltid prioriterat utrustning. Problemet till misslyckandet är nog många där bland annat prioritering av gymtränare egentligen bara blivit mindre vilket dock inte är unikt för Goodlife. När jag själv arbetade på dåvarande Club Nautilus var vi 4-5 tränare som var anställda på heltid och alla kunder erbjöds gratis uppföljningar några gånger per år. Tror inte Goodlife hade mer än 2 gymtränare de senaste åren. Idag har de flesta gymmen tyvärr tagit bort tränarservice i medlemskapet och kanske är anledningen att lågprisgym utan bemanning har ”dumpat” priserna. Blir lite som flygbolagen där kunder inte vill betala så mycket och servicen blir därefter. Ännu ett problem är att Malmö idag har över 30 kommersiella träningsgym vilket ska jämföras med för 20 år sedan då det knappt fanns 5 gym i staden. Befolkningen har ju inte femdubblats på 20 år i Malmö och även om det är fler invånare som procentuellt sett tränar kvarstår dilemmat med att fler gym konkurrerar om samma kunder. Det är med andra ord en stor överetablering av gym i Malmö.

Ett av de stora problemen med ”Clubben” (som vi kallade den förr) var att ägaren egentligen saknade vision och till stor del bara härmade andra aktörer vilket sällan blir ett vinnande koncept i slutändan. Goodlife Wellness & Spa hade under många perioder en mycket hög personalomsättning vilket enligt egen erfarenhet som anställd till stor del handlade om en extremt dålig psykosocial arbetsmiljö vilket ägaren får belastas för.

Under samma period arbetade jag som sagt lite som diplomerad massör. Måste erkänna att jag tyvärr inte använde någon systematisk undersökning och saknade hypotes om orsak till besvären och upplägg av behandling. Till mitt försvar får jag väl säga att massörutbildningen jag gick inte vara speciellt omfattande när det gällde den medicinska biten och undersökningsdelen på den tiden. Vi läste väl knappt ett tiotal sidor i medicinska ämnen på den tiden! Massörutbildningen gav mig däremot, med min bakgrund som tränare, en bättre helhetssyn där jag började integrera självstretching på klienter och fördjupade mina teoretiska kunskaper med att läsa böcker inom idrottsfysiologi. När jag väl började studera till sjukgymnast (som det hette då) i Lund upplevde jag att jag hade stor nytta av mina kunskaper från massörutbildningen om från min tid som tränare på olika gym. I synnerhet kände jag att jag behärskade muskelsystemet och rörelselära samt idrottsmedicin relativt bra, även om omfattningen och djupet i dessa ämnen blev större när jag studerade på universitet. Samtidigt måste jag lyfta fram att diskussioner som jag hade som medlemstränare med några få kollegor var på ganska djup nivå vad gäller såväl fysiologi men även beteendevetenskap med inriktning på att motivera medlemmar.

En av de egentliga stora skillnaderna med den akademiska utbildningen till fysioterapeut som jag fick jämfört med massör var att jag blev mer analytisk. En modell som används av oss fysioterapeuter som definitivt inte fanns i mina tankar som massör är fysioterapiprocessen. Här nedan är den i något modifierad variant.

fysioterapiprocessen

ERFARA PROBLEM: patient upplever ett problem och söker hjälp.

DEFINIERA PROBLEM: med hjälp av inhämtad information från undersökning fastställs patientens problem.

FASTSTÄLLA MÅL: mål sätts upp som beskriver behandlingens förväntade  resultat.

PLANERA ÅTGÄRDER: analys av olika lösningar –  välj bästa alternativ. Upplägg av åtgärder på kort respektive lång sikt.

GENOMFÖRA ÅTGÄRDER: behandling börjar där reglering av tid och dosering sker.

UTVÄRDERA RESULTAT: tillsammans med patient och jämför problem  med mål.

  1. Utvärderingen kan leda till:

*      Problem är lösta och målen har nåtts. Färdigbehandlat.

*      Problem är lösta och målen har ej nåtts. Färdigbehandlat, men fel uppsatta mål. Analysera varför.

*      Problem är olösta och målen har nåtts. Ej färdigbehandlat, men målen har nåtts. Definiera fysioterapeutiskt problem ännu en gång.

*      Problem är olösta och målen har ej nåtts. Ej färdigbehandlat. Definiera fysioterapeutiskt problem och fastställ nya mål ännu en gång.

Jag har varit utbildningsansvarig från 2004-2014 på samma massörutbildning som jag själv en gång gick. Utbildningen av massörer och massageterapeuter har idag en betydlig större betoning på medicinska ämnen och undersökning samt ett större fokus på kritiskt tänkande. Just det kritiska tänkande och sakligheten är något jag med effektiva behandlingstekniker tänker ta med mig på vidareutbildningar som jag kommer hålla för redan färdiga massageterapeuter.

Malmö den 2 november 2014

David Aston
Massör som blev sjukgymnast